Avskaffa kärnkraften
Uran roten till det onda!
Dagbrotten förororsakar stora skador i naturen, många av världens stora gruvor är dagbrott, tex de på Australien och i Namibia.
Vatten förbrukningen vid uran brytning är enorm, Rössinggruvan i Namibia ett av världens torraste läner förbrukas 40000m3 per dygn, med risk för läckage till grundvattnet.
Först krossas malmen i flera omgångar tills den blir tillräckligt fin för att klara nästa steg i processen.
Den finmalda malmen blandas därefter med vatten i
ytterligare en malningsprocess till dess att det blir till en fin välling. (Det går åt massor med vatten som också blir kontaminerat).
Den nu producerade vällingen tillsätts svavelsyra och järnsulfat. Därigenom lakar man ut uranet samtidigt som det oxideras. Svavelsyra och järnsulfat är starkt frätande vätskor som skadar allt biologiskt liv. Det förgiftar jord och vatten.
Nästa steg i processen är separering, som sker i ett slags centrifug. De tyngre, radioaktiva ämnena skiljs ut. Kvar blir en klar vätska och enorma mängder flytande slagg.
Den klara vätskan blandas med hartskulor för att ytterligare koncentrera uranet. Reningen pågår i flera led och med tillsats av bl a ammoniumsulfat.
Den nu framställa nya vällingen torkas och det man får ut kallas yellow cake och är det andra steget i kärnbränsle-
kärnvapenkedjan
Det blir stora mängder avfall vid uranbrytning. Stora dammar behövs för att ta hand om slagg och nedsmutsat vatten.
Dammarna måste täckas med rent vatten. Detta förhindrar
att radioaktiviteten avdunstar. Det har inträffat flera stora dammbrott i USA, Kanada och Frankrike, där slaggen har runnit ut och förgiftat floder och grundvatten.
Den svavelsyriga vätskan släcks med kalk som obönhörligt kväver allt levande. Stora områden
Vill ni läsa mer om detta så rekomenderar jag en skrift av Eia Liljegren-Palmær, "Uran roten till det onda" har lånat lite från den
Sverige blir nettoexportör av el
Detta framgår av Energimyndighetens Långsiktsprognos 2008, som behandlar energianvändningen fram till 2020 och 2030.
Sverige kan exportera 25 TWh el år 2030. Detta beror på ökad elproduktion och en blygsam ökning av elanvändningen. Främst är det el från kraftvärme och vindkraft som svarar för ökningen. Detta framgår av Energimyndighetens Långsiktsprognos 2008, som behandlar energianvändningen fram till 2020 och 2030.
Detta gör ju att det inte finns något behov av ytterligare kärnkraft